Smärtan sved i mina ögon. Monstret var så nära nu. Han hade en illaluktande vidrig doft som stack till som ett barr inne i min näsa. Det gjorde ont. Jag kunde knappt andas. Min hals var torr när Monstret tog sin stora tjocka hand runt min hals. Det mesta av hans hand var i för sig utanför eftersom hans hand var så stor, säkert 1 meter. Jätten - eller monstret - rynkade på näsan när han lyfte upp mig i luften. Hans hand var varm, hettade mot min kropp som var så kall. Jag verkade nog lukta illa för honom, men jag tyckte faktiskt att han luktade gott - som glass med strössel och jordgubbskräm på. Jag tog ett djupt andetag och andades in den ljuvliga doften. Jag blev så sugen på glass när jag andades in - flera gånger i rad, djupt och långsamt. Plötsligt grep jätten ett hårdare tag om min hals och jag kvävdes så mycket nu att jag inte kunde andas in den härliga doften längre. Mitt liv var snart över, och det långsamt. Jag skulle plågas. Jag skulle försvinna, från allt jag hade och från alla som hade mig. Ett hårdare grepp från jätten kom och han lyfte mig upp till munnen. Jag svimmade nästan men lyckades samla mig till att hålla andan ännu längre. Jätten släppte mig, rakt ner i hans mun och jag lyckades ta ett djupt andetag innan jag hårt tuggades i bitar av den stora jättens vassa tänder. Med ett litet gnisslande försvann jag ner i hans tjocka mage och allt var över.
Jag var död.
0